FOTSPÅR I SANDEN

Du lämnar fotspår i sanden och i hjärtat mitt
Det du gav var kärlek, nu är det inte smärtfritt
Men vågorna raderar ut spåren efter din gestalt
Nu kryper jag ihop som en liten rädd harpalt

Det kommer att blåsa nya vindar, med nya chanser
En väg av smärta, en väg av förtvivlan, visst, nyanser
Men låt inte hoppet fara, för då faller du till marken
Utan försök att på något sätt bygga den där arken

När morgonen kommer blir allt bättre och ljusare
Men hur jag än ser det blir det ännu mer diffusare
Kärlekens pilar har lagt sig till ro i sitt koger
Den som ändå kunde tro på dessa astrologer

När man ser upp mot stjärnornas tak blir man stum
Det finns i mitt hjärta ett stort och präktigt hålrum
Inga plåster i världen kan läka ett hjärtesår
Men till livets under kan man fälla en glädjetår

Copyright©Bo Grapenskog

DITT KÄRLEKSFULLA HJÄRTA

Om jag skulle skriva en kärleksdikt skulle den innehålla allt jag har
För min kärlek är så djup att den är helt obeskrivbar
En kör av änglar kan bara uttrycka min enorma längtan efter allt
Just nu är det bara ett tomrum som är ofantligt kallt

En sommarlängtan som kan värma upp min frusna själ
Jag vet innerst inne att det du har gjort gjorde mig väl
Varför har ingen annan som jag mött haft ditt kärleksfulla hjärta
Utan man går ur varje relation med den djupaste smärta

Du är som en målad tavla för min arma och sårade själ
Man får inte hoppas att detta är fullständigt farväl
Hoppet är det sista som överger människan på jorden
Den sitter lika fast som tron i den svenska åkerjorden
Vad finns bakom molnen, är där något skimrande och ljust

Kärleken gör att den minsta detalj stor, man blir förtjust
Alla blommorna på marken kan inte göra sig rättvis vid din sida
Man vill ropa ut sin glädje och stolthet så där milsvida

Copyright©Bo Grapenskog 35247 Växjö

VILDE

Ett mänskligt sinne är så skört

det kan vara lite som det stört

hon tappar helt balansen

och faller helt ur konvenansen

beter sig som ett barn eller en vilde

men det var ju så lite som skilde

mellan dårskap och intelligens

copyright Flor

VI GAV VARANDRA LÖFTEN

Vi gav varandra löften, vi gav varann en ring

och plötsligt var vi två, om livets underbara ting

nu lever vi tillsammans, i kärlek och harmoni

säg är inte livet härligt, nu är det bara Vi

copyright Klara

MÖRKER

Mot mörker tiden går

det är mörkare idag än igår

men vi får dock ej glömma

att varje liten ljusstrimma

får oss att förnimma

vår längtan efter knopp och vår

copyright Flor

TYCKA OM

Det finns så många människor

och inga är lika

en del tycker om andra

en del om varandra

naturen har satt sin prägel på alla

det är väl inget fel att falla

för vilket kön man vill

copyright Flor

DRÖMMAR, TÅRAR OCH TANKAR

Vaknar
Nån skriker
Det är ju jag ……

Vaknar
Gråter
Det är mina tårar

Ännu en dröm
Konstiga drömmar
Du dyker ofta upp i slutet

Sitter på sängkanten
Sorterar mina tankar

Sanningen blir så sann
Igen, igen, igen

Ångesten smyger på
Måste andas lugnt
lugnt, lugnt

Dessa smärtsamma stunder
Det är då jag inte vill längre
Kan inte, orkar inte

Sorgen är kärlekens baksida
Kärleken till min äldste son

Älskar dig in i evigheten

/ Gunilla, Mamma till Rickard 1981-2005

copyright Gunilla Karlsson

SÅ VI SKA SKILJAS NU …

Så vi ska skiljas nu…
så konstigt
så omöjligt
du ska vidare
Jag får stanna kvar
så naturligt
men oförståligt…

Vem ska leda mig rätt
viska små söta ord…
om hur underbart vacker jag är
För vem ska kunna
Se mig med dina ögon…
vem ska göra mig så hel
som din kärlek bara kan…

Våra liv ska gå en stund
hand i hand…
titta varandra i ögonen…
skicka minnen mellan blickar…
vi ska gå en stund
hand i hand…
i väntan på döden…

copyright Joanna

UPPROR

Man betraktas som konstifik
när det visar sig att man är rik
på känslor och erfarenheter.
Man får ej bete sig som man vill
sinnet säger ÄLSKA, men omgivningen VAR STILL.

Själen har i uppror råkat
det är många som om detta bråkat.
Den gamle mannen bjuder till
tar sen det piller han inte vill.

copyright Flor

JAGA

Det här är en bit utav livet
men det är inte givet
att alla för detta råkar ut.

Dom kanske finner den rätta
behöver då ej fortsätta
att jaga och jaga för att till slut
även dom bli intagna akut
behöva samtal och piller o vård
allting på andras nåd.

copyright Flor

EN KVINNA EN MAN

En kvinna en man
kan tänkas minsann
bli kära och galna
som ingen ann.

När solen den skiner
och vinden den viner
vi älskar så hett
med varann.

copyright Klara

BERG OCH DALBANAN

Jag har tvingats på en biljett
till en åkattraktion.
Jag skulle vilja hoppa av
Men det stannar ju aldrig
Det går om och om igen
Mitt liv är en berg-och dalbana

Jag sitter långt bak
och kan inte se framåt.
Kan ibland känna att det går uppför
Jag kanske skrattar och har skoj
Men lika fort kan det gå nerför
Mitt liv är en berg-och dalbana

Det är dalarna jag avskyr
Det går för fort
Jag skriker och gråter
Jag mår illa och vill kräkas
Mitt hjärta bultar av fasa
Jag vill bara slippa ifrån skräckfärden
Mitt liv är en berg-och dalbana

Copyright Gunilla Karlsson

DRÖMVANDRING

Så sorglöst tankar dansar bort
när drömmar fångat dom i drömmen
Så skimmrande, de lyser blott
En vandrarkvinnan följer dom i sömnen

Copyright, all rights reserved
sofia som bloggar brev till Gud

ÖPPENHET

Den öppenhet jag hos Dig saknar
gör att jag på natten vaknar
och är svettig o varm
färdig att slå larm

Jag vet ju ej hur Du innerst mår
inte ens vaken jag Dig når
Varje gång jag får möta Dig
gör då en bro från Dig till mig

copyright Flor

FÖRLÅT MIG ATT DU GJORDE SÅ

Jag borde ju förstått
att om jag hade ändrat mig
och varit så som du ville
hade du inte behövt kränka mig
som du gjorde

Jag borde ha förstått
att om jag hade sagt
det som du ville höra
hade du inte behövt säga
att det jag sa var fel

Jag borde ha förstått
att om jag hade gjort
det som du ville
hade du inte behövt göra
allt det du gjorde

copyright tuvan

SLÄPPER ÄNTLIGEN FRAM TÅRARNA

Pansaret
som skyddat mig
och gjort mig stark
på ytan
vittrar sönder

Gråten
som samlats inom mig
och gömts undan
djupt inne
rinner ut

Äntligen…

copyright tuvan

ÖVERBLIVET

Hans enda ljus och låga
är den plåga
som kvinnan i hans liv
har lyckats med att tända
han gruvar sig
för inget tycktes hända.

När kraften till fullo runnit ut
syns det mig som allt är slut
vad finnes mer att hämta här i livet
något är ej givet
skall Du ha
får Du ta
utav det som är överblivet.

copyright flor

MARDRÖMMEN FÖR MIG SOM ENSAMSTÅENDE TREBARNSMAMMA

-Mamma, varför har du så bråttom?
jag hinner ju knappt hänga med
Du har inte ens hunnit krama mig,
Varför verkar du alltid så sne´?

Hon rusar, skyndar och springer,
”gör sitt bästa för sonen” tror hon.
Om hon kände hans sorg och hans ensamhet,
Skulle hon då känna sig lugn?

-Kan du leka med mig efter maten?
-kan du ägna mig en liten stund?
Han har stjärnor som ögon, ett smultron som mun,
-mamma SE MIG en liten sekund!

-Jag kan inte ”gubben”, jag har inte tid
Jag har disken och tvätten och jobbet.
Han vänder sig bort, tårar skymmer hans blick.
-VART ÄR TIDEN SOM HAN ALDRIG FICK?

Ett kramdjur har han som sin enda vän,
Den ligger till sängs vid hans sida,
Kan hon inte ha hans smärta på känn?
Hur mycket ska barnet få lida?

Sen blir han då sjuk,
Och får inte gå ut,
Men Hon måste jobba och rusa.
Han ska ligga i säng,
Med en barnvakt som vän,
Hennes barn, de får leka och busa.

Mamma har inte tid,
Till att sitta brevid,
När sonen har feber och frossa.
Hon ska rusa igen,
Tvätta kläder och sen
Ska hon ut på balkongen och blossa.

När hon in kommer sen,
Märker hon tystnaden,
Som har svept bort hans ensamhet.
Han är livlös och blek,
Hon betraktar…sitt svek,
Han är borta för all evighet.

copyright Rimmarilla

CLONING

Vi börjar skönja obehagen
utav alla dessa cloningstilltagen
vi kommer att bli allt fler och fler
utan att behöva kopulera mer
Den människa med sinne och smak vi är
kommer ej att finnas här
fler vi blir, det blir allt trängre
då vill jag ej vara med längre.

copyright flor

MJUKHET

I min förtvivlan jag ej vardagen finner
det bara går runt och allt försvinner
När dagens id är över
är det något mjukt och varmt att krama jag behöver
Jag vet en kvinna som har allt
finge jag henne att krama så blev det inte kallt.

copyright Flor

FÖRFÖRD

Jag tror Du mig förfört
mina normer helt förstört
Nu jagar jag en kvinna
jag ej i verklighet kan finna

En pyrrusseger Du har vunnit
allting annat har försvunnit
när Du ser Dig runt omkring
Du lyckats har med ingenting

copyright Flor

KÄRLEKEN

Många ord för lycka
många ord för tycka
ännu fler för att mena
men många alltför klena
för att ge kraft åt ett allena

Kärleken

copyright Flor

MARTYR

Att läka själen det är svårt
därför vi ej kan prata
det är ju vårt innersta privata
det är ju alltid hårt
att tala om misstag och begågna synder
man vill så väl det blir så fel
man satsar allt i livets spel
på livets höst
det ändock blir en tröst
vi gjort vad vår förmåga kunde
och när så dagen åter gryr
behöver ingen känna sig som martyr

copyright Flor

ÄNGSLAN

Jag detta möte fruktat har
min själ DU tagit och har den kvar
Vad jag gör och än mig vänder
är ditt väsen med och sänder
signaler som ljuvligt mig berör
Men för DIG det kanske stör.

Med tidsaspekter DU säkert vet och sett
det går att lära någon vett
som DIG älskar alltför hett
Du försöker få mig att glömma
Det är ju ditt yrke älskade kvinna
Jag vill ju därför ditt hjärta vinna.

Tre små ord finns älskande emellan
men efter en tid alltmer sällan
Du använt dem för att kunna styra
men för dig till sist så blev de fyra
som trotsig tös med nedböjt huvud och knäppta händer
Du sade just till mig
“Jag älskar inte dig”.

copyright Flor

FÖRSTÅND

Utifrån den närmaste omgivningen sett
så botas ett beteende rätt
med samtal och med piller
det blir som en thriller
men vad är det som säger
att inte en människa äger
det bästa som en individ har
sitt hjärta och sitt förstånd kvar.

copyright Flor

LILLA BARN

Lilla barn DU föddes
till en värld vi skapat dig
till rikedom och överflöd
och magen full av mat
till lyx och flärd
och fest och glam med överfulla fat.
Till fred och ro och ljuv musik
du lilla barn visst är du rik.

Eller blev du född till fattigdom
till armod utan mat
till tiggeri och spott och spe
och alltid tomma fat
till krig och bomber hat och gräl
där ingen vill dig väl.
Du lilla barn som föds idag
jag hoppas du hamnar rätt

Copyright©syster yster

LIVETS VÅGSKÅL

Livet är en vågskål som vaggar av och an
ibland så går det långsamt som vågor mot en strand.
I skålen finns vi människor någorlunda i balans
vi trivs där och vi snurrar runt i livets glada dans.

Men när det börjar blåsa för hårt mot skålens kant
då börjar den att svaja och vi gör likadant.
Vi håller oss i kanten vi vill inte falla av
vi måste stanna kvar där och uppfylla våra krav.

Men nej, nu faller en, två, nu faller flera ner mot dyn
de andra kan bara titta på från skålen upp i skyn.
Men väl där nere kravlar de som fallit runt ett tag
de dog ej, nej de slog sej ens, ruskades bara runt ett tag.

De ser en stängel ser ett ljus men kraften finns ej än
de ligger där i dyn och undrar vad ska hända sen.
Det luktar plötsligt något gott, en blomma, åhh, vad stort
luktat på blommor mer i livet, det borde jag kanske gjort.

De, blir ett JAG, de luktar mer, de reser sig i dyn
JAG tittar upp, JAG ser en sol, JAG ser ett ljus högt upp i skyn.
Nu vill jag klättra uppåt igen, upp mot livets skål
Hur gör jag då, jag vet ingenting,

för jag har aldrig klättrat upp ur något dyigt hål

Copyright©syster yster

PARTITUR

Jag vill skymfa Dig förnedra Dig
men kan för mitt liv ej finna orden
därför att Du är mitt allt här på jorden
Men Margareta varför ger Du mig klara attityder
så jag tror att jag för Dig något mer betyder
att be Dig följa mig i livets partitur
är väl lönlöst eller hur?

Copyright Flor

LIVET ETT PUSSEL AV GLAS

Kvinna, egentligen skulle du från denna värld försvinna
eller vore det att bara ge upp,
att sluta kämpa, att inte försöka vinna.

Att resa sig när skärvorna har rispat och livet gått för fort
det är oftare lättare sagt än gjort.
Den stolthet och styrka du hade en gång,
den försvann bort med vinden som en susande sång.

Du trodde du var stark att du hade hela livet
nu är du blott en skärva av det glaspussel som var givet
Plötsligt fattades en bit sedan fattades det två
Sedan undrade du själv hur nu detta skulle gå

För plötsligt vinglade ett ben som höll ditt pussels fundament
sedan vek sig helt det andra, du trodde bara det var ett skämt.
Men skärvorna de talar och de glittrar till ibland
de visar på det glaspussel som du hade i din hand.

Copyright©syster yster

MIN KÄRLEK TILL DIG

Den dagen när jag mötte dig så ändrade sig världen
det var som något blommade, som ändrade på färgen
Var det en tsunami, en jordbävning eller atom
eller var det något så enkelt som din manliga arom

var det kanske tryggheten och mjukheten du ger mig
eller var det kanske spänningen och manligheten i dig
Nej troligen något enklare som vi tar del av varje dag
en omtanke, en närhet, en kärlek utan krav.

Jag älskar dig!

Copyright©syster yster

BREVET FRÅN HIMLEN TILL MIN ÄLSKADE MAMMA

Nu är jag här I himlen och tittar ner på dig,
Jag vet och jag känner, hur du saknar mig.
Jag känner av din stora smärta,
Som du för alltid har I ditt hjärta.

Jag kom ner till jorden ett litet tag,
Detta var en skriven lag.
Min tid på jorden blev inte lång,
Jag skulle tillbaka till himlen, nästan på en gång.

Ett lån till dig jag bara var,
Och jag kunde inte så länge stanna kvar.
För jag var en gammal själ,
Och detta kände du mamma, så väl.

Älskade mamma, när du känner en kärleksfull vind,
är det jag som smeker din tårfyllda kind.
När du känner saknad och sorg I ditt bröst,
är det jag som Finns bredvid dig, och ger dig tröst.

När jag står vid din sida ibland,
känner jag vårt starka kärleksband.
Då längtar jag också efter dig,
Precis så starkt som du längtar efter mig.

Men varje gång du stilla viskar mitt namn,
känn hur jag kärleksfullt tar dig I min famn.
Känn hur jag ger dig av all min styrka,
Och vet att du är den mamman jag alltid ska dyrka.

Älskade mamma, jag ber dig, lev ditt liv fullt UT,
Tills den dagen då ditt liv tar slut.
För då min älskade mamma och vän,
Ska du och jag åter mötas igen.

Skriven av
Marie-Anne Thörnström den 21-4-2003

Mamma till Marcus 82-02

ETT BREV TILL MIN LILLA MAMMA FRÅN ÄNGLARNAS STAD

Lilla Mamma, jag ser dig från min nya plats,
Den plats som kallas för änglarnas stad.
Jag vill att du ska veta mamma,
Att jag har det så bra här.
Här Finns det inga bekymmer,
Bara glädje och ren kärlek.
Jag har så många vänner,
änglar som är både unga och gammla.
Här råder det ingen ålder,
Bara en stor kärlek till varandra.

Lilla Mamma, I änglarnas stad är allt så vackert,
De vackraste färger, blommor och porlande vatten.
Det Finns vackra vita hus,
Och skogar med de vackraste träd.
Mamma, Bergen är blå,
Och överallt Finns det stenar I vitaste marmor.
På de grönaste ängar,
växer otroliga blommor I de vackraste färger.
Mamma, jag vill att du ska veta,
Att jag trivs väldigt bra här.

Lilla Mamma, jag har en stor uppgift här,
Det är att hjälpa människorna på jorden.
Men dig hjälper jag först,
för du är min lilla mamma.
Jag försöker se till så du har det bra,
för jag vet hur mycket du saknar mig.
Jag försöker lindra din smärta,
Men jag vet att jag inte kan det.
Det gör Ont att mista någon man älskar,
Jag vet det min lilla mamma.

Lilla Mamma,en sak vill jag du ska veta,
Det är att jag är närmare dig än du tror.
Jag pussar dig ofta på kinden,
Och smeker din arm.
Jag torkar bort dina tårar,
Och ger dig styrka att klara av din dag.
Du har öppnat ditt hjärta,
Och du vet att jag Finns där inne.
Som ett ljus, en solstråle och en stjärna,
Kommer jag alltid att finnas I ditt hjärta.
Mamma , jag kommer alltid att vara hos dig,
så länge du lever.

Lilla Mamma, jag vill be dig om en sak,
Lev ditt liv mamma.
Lev ditt liv för dig,
Och lev ditt liv för mig.
Var inte rädd mamma för att leva,
Det är det livet är till för.
De dagar då du känner att ditt liv inte har någon mening,
Slut dina ögon I stillheten, och känn att jag är hos dig.
Jag kommer alltid att vara hos dig,
Det är min uppgift.

Så en dag, lilla mamma står vi framför varandra igen,
Jag ser din lycka, ditt vackra skratt,
när jag sluter dig I min famn.
Då när jag hälsar dig välkommen tillbaka,
Hit till änglarnas stad.
på återseende mamma

Skriven av Marie-Anne Thörnström den 16 augusti 2006

Mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

NYÅRSKLOCKOR
När nyårsklockor ringer det gamla året ut
då har jag redan tagit en hel del nya beslut
För jag ska inte stressa, jag ska inte vara lat
utan jag ska motionera och äta mindre mat.

Jag måste ha en hobby, jag måste komma igång
jag får nog ta och leta efter någon sorts shi gong.
Jag ska börja dansa och svänga mina ben
Men stopp nu är jag tillbaka i stressen om igen.

Nej när nyårsklockor ringer det nya året in
då gläntar man på dörren med nyfikenhet i sinn
Man ser en ny värld öppnas utan måsten och besvär
Man tittar och man lovar fullt på allvar - och man svär

Att jag ska fånga dagen som bara dyker upp
ta vara på det som kommer i stort men även smått
den underbara kramen av barnet som jag får
Den underbara sången som som kommer varje vår

Jag ska njuta utav barnen och glädjen som det ger
jag ska också börja dansa och leva lite mer.
Jag ska prova att bara vara och ta emot det som jag får
och jag önskar alla andra ett riktigt Gott Nytt År!

Copyright©syster yster