Ingen energi kvar

Jag är så trött så jag vet inte hur jag sak kunna hålla mig upprätt. Detta bara för att jag varit orolig för barnbarnet och svärfar.
Denna jäkla kropp som inte fungerar som den ska. Jag avskyr den. Trots allt så är där lite mindre att reta sig på idag än för 3 veckor sedan för nu har jag gått ner 4 kilo
Det är i alla fall positivt.

Inatt har jag inte sovit för när jag blir så trött som nu då blir jag även ljudkänslig. Pannan, som jag berättat om tidigare, den har tjutit och väckt mig två gånger fram till klockan 24. Då tog jag mina sängkläder och gick in i gästrummet. När jag bäddat och krupit ner så låter det som om jag har en motor som är igång på taket. Det är fläkten till den centrala ventilationen. Den brummar, jättehögt.
Upp igen och ner för trappan för att skruva ut proppen i elskåpet. Sedan blev det tyst. Men då var jag så uppretad på allt så det tog lång tid innan jag somnade.

Idag har jag ring till installatörerna och de har båda lovat komma i veckan. Jävla skithantverkare!

Var hos doktorn på VC i morse för en sista uppföljning inför ny ansökan och sjukersättning. Naturligtvis så började jag gråta där.
” Idag var det ingen bra dag att komma hit” sa jag.

“Jo, men för mig så är det det, sa doktorn, för nu får jag se hur du verkligen mår, när du inte anstränger dig för att vara trevlig och duktig.”

De är rätt smarta de där “tant doktorerna” tur att de finns!

Förresten så ligger svärfar fortfarande i Lund och store T har börjat medicinera för sin tarmsjukdom.

Andra bloggar om: sjukhus, Lund, Syster Yster, utbränd, läkare, doktor, vårdcentral, samhälle, vikt, bantning